SORG!! Och siffran 3

Efter ett bra träningsprogram på gymmet kommer man hem ny bastad och fräsch och skall "soffmysa" med lite frukt och grovmacka.Tittar på Bröstcancergalan och känner vid vilken kraft som sorgen fortfarande slår emot mig om inslagen som är filmade om de stackars kvinnorna som är drabbade av denna jävulska sjukdom som smyger på människokroppen, familjer och alla vänner och släkt runt omkring. Det är nu tre år sedan mamma somnade in i cancer, tre veckor senare somnar svärfar in i cancer tre dagar senare min frus moster även hon i cancer så under tre veckor var det begravningar och känslor man gömmer under sig som man inte vill plocka fram. Och nu denna sommar var det tre år sedan detta hände, så under dessa tre sommarmånader har jag då fått uppleva det igen då tre av mina vänner somnar in i cancerns djävulska jävlighet och ingen över 45 år gammal. Så gammal som ung är vi inte säkra från när kräftan ska knipa tag i cellerna på oss. Och nu sköljer ödmjukheten över mig som ev. har fått en liten tennisarmbåge, av min träning, vad är det när man ännu lever livet som man älskar varje dag. Avslutningen blir idag Carpe Diem!!!!